Finland hör ännu idag till de EU länder vars dubbelmoral och förmyndarskap fortsättningsvis förbjuder användning av Cannabis som njutningsmedel och för medecinska syften. Framtiden för EUs narkotikalagstiftning är dock glasklar ; den humana och fungerande drogpolitik som med goda
resultat praktiserats redan länge i länder som Spanien, Holland, Italien och Tyskland har nu börjat skörda framgångar och förr eller senare kommer resten av EU-länderna att bli tvugna att följa efter, oberoende om dom vill eller inte.
År 1994 tog Finland i bruk en ny narkotikalag, som ger polisen möjligheten att i vissa fall se genom fingrarna när det gäller odling och användning av Cannabis. I lagens motivering definieras att "typfallet som denna lag skall hantera är den situation, då en vuxen mänska ensam i sin hemomgivning använder droger som han själv införskaffat eller producerat. Även fall i vilka några goda vänner tillsammans använt droger hemma hos någon kan räknas höra till samma kategori. Om droger å andra sidan används öppet på ett sätt som kan inbjuda till nyfikenhet hos unga, till exempel på en musikfestival eller i en TV-sändning, så kan fallet i allmänhet inte ignoreras eller förbises" (fri översättning från finska). Detta kan tolkas så, att till exempel hemodling av cannabis för eget bruk inte längre skall bestraffas, så länge personen i fråga inte gjort sig skyldig till andra brott. Erfarenheterna av den nya lagen har hittills inte varit speciellt lovande.
För att undvika bekymmer är det nog ändå smartast att hålla sig till odling av hampa som prydnadsväxt och inte använda sig av hampa som njutningsmedel i andra situationer än tex. när man beger sig på semesterresa till ett mer civilicerat land.
6.2 Skadeinsekter
Om du fortsätter att odla grönväxter som en hobby så kommer du förr eller senare att stöta på skadeinsekter. För att detta möte inte skall leda till en total katastrof vad din odling beträffar så kan det vara bra att känna till lite mer om hur man skall gå till väga för att upptäcka och oskadliggöra dessa objudna gäster så snabbt som möjligt. Skadeinsekter finns överallt i naturen, men naturens eget kretslopp ser till att hålla dem i styr trots deras enorma förökningshastighet. Rikliga mängder mat, en varm och konstant omgivning samt en total brist på naturliga fiender gör tyvärr inomhusodlingar till idealiska tillhåll för skadeinsekter.
Spinnkvalster
Spinnkvalster är små spindeldjur som inte är synliga för blotta ögat. De intar ofta en växt i smyg och förökar sig sedan utan att alls göra väsen av sig förrän de är så många att situationen börjar bli kritisk. Om de hinner bli tillräckligt många och börjar spinna spindelväv så kan det vara mycket svårt att bli av med dem.
För att förhindra att kvalstren får grepp om dina plantor så lönar det sig att med jämna mellanrum undersöka dina växter med förstoringsglas. De skador som kvalstren åstadkommer gör sig synliga som små ljusa punkter på bladen. Dessa punkter är ställen där insekterna sugit i sig vätska. Om kvalstren hunnit bli väldigt många och redan börjat spinna nät så är det smartast att förstöra hela växten så de inte sprider sig till resten av trädgården. Om kvalstren upptäcks i tid så kan det räcka med att man plockar bort alla skadade delar av plantan och ger den en ordentlig dush. Även efter detta är det en bra ide att isolera den skadade växten från de andra ifall det skulle finnas överlevande spindlar kvar på den.
Spinnkvalster förökar sig bäst i varm och torr luft. Därför skall man speciellt vid inomhusodling regelbundet spraya plantorna (främst undersidorna av bladen) med vatten. För att få bukt med invaderande kvalster så skall luftfuktigheten runt plantan vara minst 50%, gärna 60-70%. Genom att hålla temperaturen låg så begränsar man kvalstrens möjligheter att föröka sig. Tyvärr så överlever insekterna även i om temperaturen hålls sval och förökar sig åter med full fart så fort temperaturen stiger.
Ett ofarligt sätt att ta kål på spinnkvalster är att spraya alla bladytor med en passligt kraftig gelatinlösning (tex. Aldecid) upprepade gånger. Gelatinets förödande effekt baserar sig på kvävning. Pyretrin är ett naturligt bekämpningsmedel som passar utmärkt för att ta kål på kvalster. Båda de nämnda produkterna säljs av blomsterhandlar. Vidare så saluför Schetlig en produkt vid namn Spidex som kan användas för att utrota spinkvalster. Spidex består av växthusrovkvalster ; en naturlig fiende till spinkvalster.
Mjöldagg
Mjöldagg, eller vita flygare som de ibland kallas, är släktingar till bladlössen. En fullvuxen insekt ser ut som en liten mal och är vit till färgen. Den är en eller några millimeter lång och rör sig ganska långsamt när den går eller flyger omkring. Dess livstid är 4-5 veckor och under den tiden hinner den lägga hundratals ägg.
Äggen placeras på bladens undersida, ofta intill huvudådern eller längs med sidoådrorna i kompakta grupper. Till en början är de nästan färglösa men antar efter ett tag en mörkare färg som går mot svart. Larverna är osynliga, ljusa, grönaktiga eller färglösa och i det närmaste orörliga. Utvecklingen från ägg till fullt utvecklad insekt tar 4-5 veckor.
Mjöldagg suger vätska ur plantan och utsöndrar socker i bladen. Vätskeförlusten i sig skadar inte plantan speciellt svårt, även om den kan leda till att växtdelar under utveckling deformeras. Det utsöndrade sockret skadar däremot plantan och ger bladen en klibbig konsistens. Detta gör plantan extremt mottaglig för bla. otaliga svampsjukdomar och vanligt mögel.
Mjöldagg förökar sig explosivt och sprider sig snabbt till alla närliggande plantor. Därför är det viktigt att man i ett så tidigt skede som möjligt upptäcker och utrotar dem. Det enda sättet att få syn på insekterna innan de börjar orsaka skada är att regelbundet undersöka sina plantor. Om man upptäcker mjöldagg på en planta så skall man duscha den med gelatinlösning eller pyretrin omsorgsfullt med 5-7 dagars mellanrum, minst fyra men helst fem gånger. Även tallsåpa kan användas för att ta kål på dem ; blanda 20-50 milliliter flytande tallsåpa i en liter varmt vatten och duscha hela växten omsorgsfullt med lösningen.
Bladlöss
Bladlöss är några millimeter långa klent byggda insekter som suger vätska ut växterna. De lever på undersidan av bladen eller i unga toppskott som kan vara helt täckta av dem. Bladen och topparna skrumpnar ihop och torkar sedan ut. Bladlöss fortplantar sig som så många andra skadeinsekter med en väldig fart om ingenting görs för att stoppa detta. De utsöndrar klibbig vätska i plantan och infekterar den med virussjukdomar. Bladlöss utrotas på samma sätt som mjöldagg.
Ullöss
Ullöss ser ut som små bomullstussar. De är ungefär tre millimeter långa och bygger bo främst i bladvecken och stammens förgreningar men även på andra ställen. De har ett skyddande lager av ull och är därför extremt motståndskraftiga. Ullöss måste skrapas bort manuellt vartefter plantan duschas med pyretrin.
Sköldlöss
Sköldlöss ser ut som små bruna utbuktningar på plantans stam och är svåra att upptäcka. De vuxna insekterna rör inte på sig, men larverna söker sig till ett lämpligt ställe att bygga bo och innesluter sedan sig själva i ett hårt skal. Sköldlöss är svåra att göra sig av med ; gift biter nämligen bara på de mjuka larverna. De vuxna insekterna måste skrapas bort manuellt, tex. med en trästicka. Larverna utrotas med en pyretrindusch som skall upprepas 2-3 gånger med en dryg veckas mellanrum.
Blommande prydnadshampa avger en mycket stark och angenäm doft. Speciellt i våningshus kan inskränkta grannar dock ha varierande åsikter angående växternas arom. Det finns till och med individer som kan inbilla sig att doften skulle ha någonting att göra med kriminell aktivitet och kalla polisen till platsen.
Lukterna kan elimineras med hjälp av en ionisator. Många större och dyrare luftreningssystem har inbyggda ionisatorer. Det lönar sig dock inte att spendera stora pengar på dylika möbler ; en liten elektronisk ionisator kostar inte mycket och kan vara mycket effektiv. I Finland säljer åtminstone "Bebek Electronics" miniatyr-ionisatorer såväl som byggsatser som färdiga apparater. I vissa vetenskapliga undersökningar har det även antytts att den av ionisatiorn producerade negativt laddade luften kan få grönväxter att växa snabbare och bättre.